And it goes on and on and on...

Jag hann knappt börja pilla i mig penicillintabletter och börja jobba igen förrän det var dag för storebror och lillebror att däcka. Storebror är iofs inte speciellt medtagen, lite feber och huvudvärk och sånt, men lillebror är som en kamin. Snorig, skållhet och konstant gnällande. Jag gissar att han har ont i hela kroppen för han kan inte bestämma sig för hur han ska ha det - sitta i knät, stå i knät, ner på golvet, upp i famnen igen, bäras, vila huvudet på axeln, åka på höften, ner på golvet, upp i famen och gnäll, gnäll, gnäll. Inför läggning nu ikväll fick han både Panodil och Ipren (suppar) så jag hoppas att vi får sova någorlunda inatt.

VARFÖR görs inte Ipren-suppar i svagare styrka? Det är ju stenkorkat att man ska behöva dela (klyva) en supp till barn under 15 kg. Det innebär att halva suppen blir smulor och måste kasseras. Jag tror att tillverkaren förlorar många kunder på det då man istället köper Alvedon/Panodil som finns i RÄTT styrka redan från början. Synd, för Ipren funkar bättre tycker jag.

Idag har jag haft en soft dag på jobbet! Jag hade bara en enda patient eftersom jag skulle sköta stamcellstransplantationen av den patienten idag (låter kanske mer avancerat än det är). En hel del förberedelser och efterkontroller men bortsett från det har jag haft det ganska lugnt. Jag passade därför på att chocka hela personalstyrkan genom att ställa mig i köket och baka till eftermiddagsfikat. :) Det blev en Doroteakaka i långpanna och den var mycket uppskattad (tack och lov)!

Kommentarer
Postat av: Indra

Åh den kakan som är så god! Det förstår jag att det blev uppskattat. :-)

Hoppas alla sjuklingar blir friska snart!

2009-10-10 @ 09:30:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0